Har precis läst klart all pluggning nu till morgonen, så det känns faktiskt bra att jag klev upp tidigare trots att jag börjar jobba klockan nio idag :). Sitter just nu och inväntar en finfin kollega som ska hämta upp mig här hemma, perfekt när man börjar samma tid och allt. Förutom det så har jag stressat som f*n åtminstone den sista veckan, den nya psykologikursen tar nästan knäcken på mig, men vad gör det för kursen är klar på fredag!!! Förutom min muntliga examination då såklart... Men har jag fixat det som varit på kursen hittills då borde inte det vara några problem (dösvår kurs men med fina betyg än så länge) :D. Så jag håller väl hoppet uppe om ett fortsatt liv åtminstone ett tag till... 

Nä kanske dax att börja tänka på att göra sig klar på riktigt inför arbetsdagen :)

I never thought that you would be the one to hold my heart But you came around and you knocked me off the ground from the start You put your arms around me And I believe that it's easier for you to let me go You put your arms around me and I'm home

Känns som att texten hör ovanför beskriver mig och min finaste man rätt så bra, hade aldrig i mitt liv kunnat sagt förut att det skulle bli han som tog mig med storm. Men i efterhand är jag överlycklig för det och för att vi tog steget trots att situationen var som den var. Hur livet än slutar så kommer jag aldrig ångra det beslutet, du har gett mig så mycket och det är jag innerligt glad för. Jag njuter varje sekund, varje minut, varje vecka, varje månad och varje år som jag får spendera tillsammans med dig.